Hej världen,

Jag tar en paus från valppassningen och skriver några rader så ni ser att vi lever och mår bra. Nu har de gått snart två veckor sedan mitt ”söta lilla helvete” kom hem för första gången. Allt går enligt planerna och han blir allt livligare och säkrare för varje dag som går.

Vi har nu börjat så smått gå i den stora skogen och där har jag fått se en helt annan hund än på hemmaplan. Han blir mindre busig och mer skärpt och vaksam inte så att han är rädd utan mer som att de verkligen är något ”stort” han fått följa med på.

Jag tror att de är viktigt om man ska få en bra kontakt i skogen så han inte börjar jaga för sig själv så att säga. I hemmat däremot är han sjövild och ska bita i allt och alla. Jag hoppas verkligen han tappar sina mjölktänder snart så han slutar upp med de mesta bitandet.

Annars så är allt bra, hösten närmar sig med storm steg och man känner verkligen att de är dags att få fara ut i skogen. Men just nu får man nöja sig med bärplockning och hundpromenader.

Här nedan kan ni se lite mer bilder på Traj och längre ner så är de en ny sommar bloggare. Hoppas ni läsare har haft en bra sommar hittills.

Tjena idag är de Rolf Löfvenholm ordf i Värmalnds stövarklubb som skrivit ner sina tankar och upplevelser i vargland. Rolf träffa jag nere på fullmäktige mötet i början av sommaren.

Hoppas ni tar åt er vad han skriver för de är tänkvärt för alla oss löshundsjägare.

Hej

Några synpunkter från en stövarjägare i ett ”vargland”. 

Från det att jag började att jaga med stövare i slutet på 50:talet till att vargen dök upp på ”mina” jaktmarker första gången 1979 och till den verklighet som i dag är, då man vintertid har vargar som mycket ofta passerar genom de  marker där man tidigare kunde släppa sin hund och få njuta av ett klingande hardrev har mycket förrändrats till det sämre.

Vintertid med snö gör att man genom att spåra av vägarna, har något så när koll på var de är, och att ens jaktkamrater hör av sig med information om ev. vargspår i området, gör att det än gå att bedriva stövarjakt, om än i begränsad          omfattning. På barmark är det annorlunda, jag har väl några områden där jag tror att det är någorlunda säkert från varg, men visst är jag orolig för min hund efter att släppt henne, för säker kan jag aldrig vara.

Om man sedan ser på antalet utförda jaktprov med stövare i Värmland och det sjunkande medlemsantalet i Värmlands Stövarklubb, så menar jag att orsaken till detta beror på stor del av den ökande stammen av varg. Hur framtiden ser ut beträffande stövarjakten, är omöjligt att sia om, men om det blir ett regeringskifte till hösten så ser jag mycket mörkt på den.

Både Mp och V har en inställning till jakten som över huvudet taget inte tilltalar mig,  och S tar ingen strid med dessa partierna i denna fråga, utan för dom kommer det att finnas viktigare frågor att kohandla om. För att tala klarspråk, om vi i framtiden skall ha någon möjlighet att kunna begränsa tillväxten av varg så vore ett regeringskifte olyckligt, dessutom tycker jag att de utgör ett bättre regeringsalternativ än vänsterblocket.

                 Torsby 20100720

                 Rolf Löfvenholm